Post Nostalgi

13264-1282


Står vid Gamla landsvägen i Lysekil
En liten korsning mot Landsvägsgatan och den gata som leder ner till min barndoms underbara minnes kavalkad.
Här låg en gång i tiden en kiosk på andra sidan gatan vid Götes affär.
Där jobbade min kära kusin Marianne …
Minns doften, minns lyckan när hon gav mig en cylinderformad lila karamell i två nyanser som smakade viol och jag var lycklig.  Nu står jag här…
Minnes bilder kommer på rad..
Ser Gustav komma på sin blå Monark cykel på väg till sin lilla täppa,
Ser Mimmi med väskan över axeln vandra ner mot Fridhem för kvälls badet.
Annelie och Ulla de vänner jag hade i min älskade hjärtestad, den stad som för alltid brinner i mitt innersta, där jag har mina rötter så djupt rotade.  Ser Lotta, kusinen som betytt så oerhört mycket i mitt liv, som varit min förebild i alla mina barndomsår, ser henne när hon och jag går på underbara promenader ner till kajen, runt ut vid Pinnevik,Gullmarsvallen, ner till hotellet…

En ny bild, Göran  Fristorp, hans bror, tre galna seglande norrmän…ja allt kommer som en varm lenande våg…Tomas ledin, Rocktåget...sommar, vinter, påsk...lov....
Ser fler släktingar,
Ulla hennes möhippa som jag och Annelie följde efter utan Mimmis vetskap…
Dirk, Kristina och Dennis….
Puttes gatukök, mammas kusin...

Krabbskal, fiskenät på tork, mariekex, tåg gnissel, Knäppupprevyn,
tivoli det bästa som fanns, sockervadd....
färger, glitter och hemligheter nere på Grötökajen
Kerstin bus och farmor Klara den underbara....
sybordet, spegeln i hörnet den vita, lilla toaletten med blå mönstrade kakel plattor...vinbärsbuskar, lek, Mandolito i plommonbersån, bergsgömmor....
kontemplation, närande och kärleksfullt...
Ser Gustaf med Leif…musslor, Koskär, hummer fiske, makrill, torsk, krabbor…maneter. Gullmarn, Mormor min älskade varmt innerligt Goa Morellen och Guben, Min morfar, Rillo, armen runt mina axlar sitandes i soffan följer fotbollsmatchen....

Ser Fiskebäckskil på andra sidan.Kvarnberget detta fantastiska ställe att blicka ut mot hela staden.  

Nattetid, master som blinkar ända bort till Uddevalla ser man...åskan blixtar...

trygghet.
kärlek...
Släktmiddagar, träffar lek snottra firande värme gemenskap...tillhörighet!

grannfrun en trappa upp till mormor i nattens mörker på den franska balkongen av svart smide , som skrämde slag på min lille bror och syster, de tvillingar som jag bär  så varmt i mitt hjärta.

Dofterna, ljuden fiskmåsarna, morfar tennisbanan, skolan, gröna mockajackan.Mormors kolakakor, chokladkaka med kokkos, kyrkan den för evig vackraste som finns i mitt inre...klippor och hav, salt stänkta klippor jag älskar det så.

Så är jag tillbaka till postlådan vid korsningen mellan Landsvägsgatan och Gamla landsvägen… den postlådan finns inte mer här.

 Tog ett kort på lådan nere vid parken , den park som väcker så många minen även den...där, efter ett speciellt möte då jag  stoppade i det sista kortet som jag skulle posta här i en gamal  rostig postlåda, ett till en mister …type  på ett vikingainspirerat vykort en dag , en sommar  i ett millenniumskifte,  kände att de var på väg…På väg till förändringar
Även i den lilla staden som är mitt hjärtas smultronställe
staden vid havet den vackraste som finns….
Utsikten det stora blå…
Lysekil den vackraste av världar. 

© Text: Lena M Janson.2007
4
Marianne

Mitt i prick, Lena! Så fint beskrivet ... tårarna rinner .. så fina minnen, som också delvis är mina!
Tack o kram
kusin M.

Lena

Marianne: Så gott att vi kan minnas tillsammans något som präglat oss båda och satt så starka minnen som vi får ynnesten att bära med oss i våra skattgömmor.

Lotta

Lena...kom på mig själv med att sitta och hålla andan när jag läste dina ord. Så många dörrar till det förflutna som öppnades! Så många minnesbilder som kom till mig!
Det tackar jag dig varmt för!
Innerlig kram

Lena

Lotta: Gott att vi kan deladem...det gör mig varm i hjärtat! Kram