En sköterskas förhållningssätt , del 2

Ringer till avdelningen under lunchen. En uska svarar och jag frågar hur natten har varit, hur proverna gick och hur han mår. Hon svarar att du ska få prata med en av de två som jobbar som sköterskor idag. Jag förstår att den ena av dem är damen från i går. Lyssnar med spänning på vem av dem som kommer till luren. Det är inte hon utan en annan som har ett betydligare trevligare bemötande än kollegan. Hon svarar mjukt och möter mig med respekt. Jag ber henne hälsa till honom att jag kommer så fort jag kan efter jobbet. Åker dit, köper med mig en is glass som jag vet att han just nu uppskattar.

Kommer in i korridoren, möts upp av en av kvälls sköterskorna som frågar om jag vet att han har fått byta till ett lugnare och stillsammare rum.  Jag uppskattar hennes initiativ och går in. Möts av en blek och kallsvettig man som inte mår bra. Ögonen söker mina och jag känner det som om tiden stannar upp och det blir som ett vakuum inombords. Torkar pannan, håller hans så annars stora kraftfulla hand som nu för första gång känns varm  och det utan massage. Jag frågar om han har förhöjd temp men han vet inte. Han säger att han inte orkar mer, har ingen livsgnista. Någonting stämmer inte menar han på. Nej tänker jag tyst jag vet, någonting stämmer inte, känner sorgen komma smygande som en våg som sköljer över hela mig. Masserar honom  men armar är sönderstuckna idag i försök efter försök för att tappa lite blod.

Jag har inte orden med mig denna dag. Sitter mest tyst och berör  stilla hans armar, rygg och ben så gott det går. Han pratar om döden på ett sätt han inte gjort förut, ställer även frågor  som han inte gjort förut. Jag vänder mig bort, blickar ut mot fönstret och ser på betong grå husvägg. Tårarna kommer vare sig jag vill eller inte. Inser att just nu är verkligen här och nu med honom. Säger honom hur mycket han betyder och hur mycket jag vill att han ska få ett gott och värdigt liv.


Så kommer hon in, en ängel som jag mött under helgen som var. En sköterska som då  gav mig en värmande hand på min arm, en reflektion som jag fick av ett förhållningssätt som kändes så tillitsfullt och tryggt. Nu kommer hon in, Julia, frågar tyst hur han mår. Hans ögon berättar någonting för mig i den stunden, här är en kvinna han känner sig trygg med. Hon visar en så stark respekt, har ett förhållningssätt som gör mig rörd inombords. Hon tar sig an honom på ett sätt som jag inte mött förut. Hon ger allt. Från frågor kring en ev. kommande operation, till vardagsbestyren , till förhöjd temp som nu faktiskt är och hon har ett helikopter perspektiv, möter honom på ett ödmjukt sätt som berör. Hon är inlyssnande, empatiskt, visar en fingertoppskänsla som är så sensibel och så vördnadsfull. Han blir sämre, får medikament som gör honom trött och jag börjar samla ihop mig för att åka hem.

Går ut i korridoren möter henne, på väg in till en annan patient. Jag säger bara tyst att jag åker nu och han inte mår bra nu när jag åker, nattens maror börjar visa sig. Hon stannar upp, tar sig tid lyssnar och säger han uppskattar så att du kommer, och så berättar hon hur han har samtalat med henne om mig och allt det som finns runt omkring, hur mycket jag betyder för honom. Då fylls ögonen åter och tår efter tår trillar på min kind. Jag nickar kan inte få fram ett ord. Hon tar då sina armar omkring mig och jag står bara helt tyst stilla med ögon som droppar. Hon En medmänniska som visade en empati så betydelsefull för mitt inre som jag kommer bära med mig i resten av mitt liv.

 

                                   Tack Julia vilken professionalism du besitter!

7
lexrex

Så underbart att möta och få känna dessa människor som ger så mycket av sig själva

Gisan

Två kvinnor som är som natt och dag. Det är denna typen av medmänniska vi vill ha i vården. Både för patienter och anhöriga. Styrkekramar...

Nicoline på Fädernegården

Det känns varmt att läsa om Julia.

atiR

Din berättelse känns igen. Kramar om dej.

Malin

Det är detta som inspirerar mig att bli sköterska...

Gisan

Styrkekramar till dig i denna svåra tid...

Lena

Tack alla ni underbara här ovan....