Året 2009
När det ska summeras
Dra samman
Och göras ett avslut
Då inget kan gömmas undan om man inte befinner sig i något speciellt tillstånd eller kanhända religöst kontext där enklaste vägen är att göra just detta och inte ta tag i det som är…
Vända ryggen och bara gå…
Vara tyst
Jag har varit där
Jag har varit tyst
Snäll flicka
Tig och vet din plats!
Varit den tysta som anpassade sig till 100 procent.
Som lät andra trampa på mig om och om igen tills slut i en känsla av sådan värdelöshet att ingenting kändes ”good enough!
Den känslan är inte trivsam
Den spelar på en inre arena som inte någon ska behöva uppleva
Den speglar kanske mer självbilden av en person som inte har hittat hem i sitt inre.
Inte är ett med sina känslor och det som den står för i sin värdegrund, i sitt sätt att se på omvärlden. Så var det för mig
Jag lät mig hunsas av de som först och främst stod mig närmast, de som kunde slå och visste var min Akilles häl var.
De som gång efter annan lät mig somna till tårar till en tystnad där ensamheten inte visste några gränser.
För med den så omslöt sig musslan än mer
Än starkare
Och än mer rustning togs upp för att en dag ta strid
Och striden kom
Kanske inte på det sätt som omvärlden förväntat sig utan med en styrka att resa sig och aldrig mer känna rädsla för dessa små varelser, som slagits och trampat på, som med ord så blödande givit så många gapande sår. De behövde jag inte längre känna rädsla inför.De var ju mer rädda än vad jag var...
Tack vare ett pärlband av händelser så kommer insikten ifatt. Det som en gång gavs av en klok moder där samtal efter samtal satte förståelsen för en annan individ i fokus kunde med stöd ,med den Scaffolding som kan ges till ett barn i en miljö där någon har ett attachment till den lilla. Det som grund gjorde att när droppen kom som fick den så överfyllda bägaren att rinna över så visste hon vad hon skulle göra.
Hon öppnade sin kista och gav sig ut. Hon gav sig ut på en livsfärd där det egna jaget bejakades, där hon frågade sig gång på gång: vad vill jag?
Vad vill jag?
Det gjorde att under de kommande år som sedan skulle följa i dess kölvatten bara gav en empiri som styrkte den tes som hon valt att följa
Sitt hjärta
Att följa sitt hjärta kan för många vara svårt
Magkänslan sitter samman
Kroppen reagerar
Ilskan är ett instrument som kan visa på likväl som det befriande skrattet
Att sitta nu med en palett av händelser som hänt detta sista år skulle i sig kunna bli en smaskig bok...
Det som summeras i mitt inre är naturligtvis det jag är bärare av i stunden, men också dessa gyllene livstrådar som visar sig än mer. De skimrande som låter nya dörrar öppna sig , de som jag väntat på och känt att de kommer en dag…
De har glittrar till nu och de två senaste dagarna fylldes jag med en sådan kärlek till den händelse som skedde i omgångar där ord visar att min intuition är inte helt fel….
Så utan att gå in på det odelikata som för alltid kommer vara en sorg av smärta, av svek och tillit som bara egentligen visar den personens veka inre, så ser jag med ljus på det som komma skall.
Att se vilka nära, kära, Vänner som verkligen funnits där, som brytt sig, som vårdat och visat att de inte sviker…
Som velat mig väl och hela tiden bjudit upp och in...
Med hela mitt hjärta hur det än må se ut där inne av krossade väggar så finns det ljus som pulserar för er, som gör att min tro och tillit kan överbyggas genom de handlingar ni visat på.
Jag önskar er alla ett avslut på ett år som läggs in i alla våra gemak på olika sätt i det vi stått och verkat i. Där minnen kan bära och ge frukt till både det vi vill förstärka men också det vi vill ge en ny chans att möta.
Till ett Nytt kommande år där hälsan, välbefinnandet och kärleken till våra nära, kära våra vänner, de som vi möter. Till dem vars stjärneögon inte tänts än kan vi möta dem och kanske ge ett ljus som väcker liv. Det handlar om bekräftelsen om att bli sedd och finnas till i ett sammanhang där vi inte behöver låtsas vara några vi inte är. Att få duga och få tid att läka inombords. Att vi vågar öppna de dörrar som stängts av människor som inte haft verktyg att möta upp, eller ge oss det vi så varmt hoppats på. Där den kravlösa kärlek som barn föräldrar och Vänner skulle få möta kan bringa nya strålar till nya möten. Där fördömanden kan lämnas därhän, där ord och slag lyfts upp och sätts in ett sammanhang.
Tron på människan och det goda, där ängeln inte är en rödbockad en utan en med gott uppsåt…
Jag önskar er Alla
Ett kommande år 2010 fyllt med upplevelser och kärlek som berör ert inre.
Där det liv ni lever för ljus och harmoni.
Med kärleksfull famn och innerlig värme
till er alla/Lena