Det kom en vår...
Det kom en vår
Den gick förbi
Jag stod mållös
Stirrande
Såg på
Jag frågade
varthän skall du gå med din fagra skirande grönska
Han svarade som en doft av något som flyktigt själsliga rum kan nå
Min vandring tar sin början på din stig
Den som leder ner mot det stora blå
Du har förtöjt din eka vid min boj
Du har fångat in mina värkande leder
mina ömmande själsliga sår
Du leder mig mot det jag en gång mött
Men tiden den var bara flyktig
Den var något förstrött
Det kom en vår
Den gick förbi
Jag stod mållös
Stirrande
Såg på
Det kom
Den gick…
© Text: Lena M Janson 2010