Livskvalité 27 januari 2010
Så mycket som berör
som smärtar
som tar sig uttryck i andra former och ljus
Insikten om den utsikt jag ser på och befinner mig i
Där känslor blivit så demolerade
så sargade
så fruktansvärt illa tilltufsade
Där upplevelserna bär framåt trots den totala existentiella form som mer liknar en oformaterad vattenpöl
som sakta men säkert torkar upp och till slut bara är ett minne blott...
Så skulle texten kunna ta sig uttryck, men livet är inte helt så enkelt,
Inte om den emotionella delen med sin omedelbarhet tar sin plats i kupén.
Där avtrycken av den lycka som fanns i stunder bar
Där nuet med allt som det gav fick kraft av att det skulle vara bärande fundamentala pålar
Men hur kan någon begära
Hur kan någon tro
Att den som alltid varit på flykt skulle vilja stanna
Vilja våga släppa sitt tag om det enda som känns vid
Tillflykt till nästa
O nästa
O nästa…
För insikten
Att våga
Att se till det som kan bära frukt
Att vila i den stund av handling som visar det som verkligen är
I handling där inte orden alltid är betydelsebärande för styrkan ligger i det som ges
Med vetskap om det som finns bakom
Annars så är allt betydelselöst
Vilket visar den handling som kommer efter ord som givits i affekt och stor sorg
Att påkalla en annans medvetande
Att våga visa
Jag är här
Jag vill
Jag behöver…
Är inte detsamma som att interaktionen är ömsesidig
Livskvalitén
Innerlighetens källa
fattas så många vilsna själar
Smärtan blir inte mindre
Inte heller vishetens källa kring upplevelsen
Men den bär till insikt även om det blöder ymnigt till livets slutskede.
© Text: Lena M Janson, 2010.