Lenjangel

En dag med ryggläge, oro och sorg

Ligger, ligger , ligger

trött tröttare tröttast

Kan inget annat göra

Nerbäddad

Hostar , hostar , hostar...

Måste sitta en stund

Huvudet värker

Orkeslös

knastrar för varje utandning

Tårar rinner

Det som var tänkt kan absolut inte genomföras

Inser det naturligtvis

Bara några dagar kvar med denna starka  oro

Som gnager och tär

Tänk om

Tänk om det inte går...

Tänk om det blir komplikationer

Tänk om...'

Vet

Vet att jag inte ska ha dessa tankarna men de kommer

Vare sig jag vill eller inte

Hade förberett

Trodde, tänkte äntligen

Sitta en stund och bara vara

Tillsammans

Inte fler utan bara vi

Så blev det inte

Fick Inte ge henne kramen den innerliga

Nu får jag bara vänta in dag efter dag

 och räkna ner

 för att sedan

av hela mitt hjärtas hopp till

att räkna upp...